Riksorganisationen Unga Synskadade

Ge alla en chans att bli b�st i klassen

Det f�rslag till ny l�rarutbildning som nu presenteras g�r att landets utexaminerade l�rare inte heller i framtiden kommer att ha tillr�ckligt med kunskaper f�r att kunna m�ta elever med funktionsneds�ttning i undervisningen. Denna brist m�ste �tg�rdas innan l�rarutbildningen kan bli b�st i klassen, skriver bland andra Julia Willig, ordf�rande Unga h�rselskadade och Victoria �jefors ordf�rande Unga Synskadade.

Jan Bj�rklund presenterade nyligen propositionen B�st i klassen (2009/10:89) som bygger p� utredningen om En h�llbar l�rarutbildning (SOU 2008;109). Dessv�rre tar denna inte h�nsyn till den kritik som flera organisationer f�r funktionshindrade, l�rarh�gskolor och skolmyndigheter f�rt fram i sina remissvar: l�rarutbildningens inslag med specialpedagogik, fr�mst kunskap om funktionshinder, m�ste ut�kas.

De flesta f�r�ldrar till barn med funktionsneds�ttning v�ljer i dag att placera sitt barn i integrerad klass. D�rf�r �r det h�gst sannolikt att varje l�rare under sitt yrkesverksamma liv kommer att undervisa elever med funktionsneds�ttning. �nd� f�rbereder inte dagens l�rarutbildning f�r detta och med bristerna i den nya propositionen kommer inte heller framtidens l�rarutbildning att g�ra det.

Elevernas behov gl�ms bort

Propositionen fokuserar s� mycket p� �mneskunskaper att elevernas behov gl�ms bort. Eftersom regeringen inte v�gar ge obligatorisk kunskap om funktionshindrade till blivande l�rare f�r detta parollen �en skola f�r alla� att blekna. Propositionen strider ocks� mot flera konventioner. I FN:s konvention om r�ttigheter f�r personer med funktionsneds�ttning erk�nns r�tten till utbildning, utan diskriminering och p� lika villkor. F�r att detta ska bli verklighet m�ste pedagogers kompetens att m�ta och undervisa elever med olika funktionsneds�ttning framh�llas. Propositionen strider ocks� emot huvudprinciperna i FN:s konvention om barns r�ttigheter som sl�r fast att alla barn har samma r�ttigheter och lika v�rde, ingen f�r diskrimineras.

Risk f�r s�mre kvalitet

Skolinspektionen st�rker v�r linje i en nyligen publicerad granskning d�r de konstaterar att huvudm�nnen och skolorna m�ste st�rka kompetensen kring funktionsneds�ttningens p�verkan p� inl�rning. Annars finns stor risk att personalens bristande kompetens medf�r en f�rs�mrad kvalitet i undervisningen.

Skolinspektionens granskning menade flera av de intervjuade l�rarna att det var sv�rt att veta om elevens sv�righeter i ett visst �mne berodde p� funktionsneds�ttningen eller om sv�righeterna berodde p� annat. Vidare k�nde sig l�rarna ovana och os�kra p� hur man ska jobba med hj�lpmedel.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) f�reslog i sitt remissvar att l�rarutbildningen tydligare behandlar kunskap som f�rbereder l�rare att m�ta och undervisa klasser d�r elever med funktionsneds�ttning utg�r en dimension av m�ngfalden.

Vi �r best�rta �ver att riksdagen �r p� v�g att r�sta igenom en proposition om en l�rarutbildningsom strider mot tv� viktiga konventioner, som sl�r ihop specialpedagogiken med en bunt andra �mnen d�r varje l�ros�te sj�lva detaljstyr inneh�llet och som inte ger l�rarna kompetens att m�ta sina elever.

Tappat bort viktigt krav

Vi finner det ytterst m�rkligt att utredningen kunde tappa bort ett s� viktigt krav med s� brett st�d. Det �r i h�gsta grad viktigt att l�rarna, som ska ge v�ra barn verktyg f�r livet, har utbildning i hur man uppt�cker behov samt bem�ter, undervisar och kommunicerar med barn med funktionsneds�ttning.

L�rarna b�r �ven veta vart man kan v�nda sig f�r st�d och r�dgivning � b�de till sig sj�lv och till eleven. Det �r en trygghet f�r framtida elever och f�r�ldrar att l�rarna har kunskap, men �ven en trygghet f�r l�rarna sj�lva. Elever g�r som l�raren och �r l�raren os�ker i sitt bem�tande av det barn som har en funktionsneds�ttning smittar beteendet av sig p� resten av klassen. Det �r inte acceptabelt att l�rarnas bristande kunskaper leder till f�rs�mrad undervisning och utanf�rskap f�r dessa elever.

Om riksdagen v�ljer att r�sta igenom B�st i klassen s� bryter man mot flera antagna konventioner, f�rbiser personer med funktionsneds�ttning och vinkar adj� till parollen �en skola f�r alla�.

�ka i st�llet l�rarnas kunskaper och ge dem och oss en l�rarutbildning som �r vad namnet lovar � b�st i klassen.

Julia Willig,

ordf�rande Unga h�rselskadade,

Victoria �jefors

ordf�rande Unga Synskadade

Helena Christoffersson

ordf�rande D�vblind Ungdom

Tiina Nummi-S�dergren

ordf�rande Synskadades Riksf�rbund

Helena Svensson

spr�kr�r F�rbundet Unga R�relsehindrade

Linda Eriksson

vice ordf�rande F�rbundet Sveriges D�vblinda

Bengt-Erik Johansson

f�rbundsordf�rande Dyslexif�rbundet (FMLS)

Johan Steirud

ordf�rande Unga RBU-are

Jan Carlsson

ordf�rande Riksf�rbundet f�r d�va, h�rsel- skadade och spr�kst�rda barn (DHB)

Henrik Sundqvist

ordf�rande Sveriges D�vas Ungdomsf�rbund

Publicerad i G�teborgs-posten m�ndag 15 februari 2010

En kollektivtrafik f�r alla � hur l�nge ska vi v�nta?

Trots en nationell handlingsplan f�r ett tillg�ngligt Sverige och en lag om tillg�nglig kollektivtrafik utest�ngs m�nga m�nniskor fr�n samh�llets offentliga transportsystem. Riksorganisationen Unga Synskadade (US) anser att det �r riktigt illa att det idag � h�sten 2009 - finns alldeles f�r m�nga brister i kollektivtrafiken som det inte g�rs n�gonting �t. �nnu v�rre �r att det g�rs moderniseringar som snarare utest�nger och f�rsv�rar �n f�rb�ttrar.

Den nationella handlingsplanen �Fr�n patient till medborgare� antogs av en enig riksdag �r 2000 och utlovade d� ett tillg�ngligt Sverige �r 2010. Tyv�rr har denna plan mer tj�nat som ett politiskt alibi �n ett kraftfullt medel f�r att p� allvar f�r�ndra samh�llet.

F�r att exempelvis all kollektivtrafik i landet ska vara fullt tillg�nglig och fungera f�r alla �r fortfarande flera �tg�rder p�fallande n�dv�ndiga. Allt f�r m�nga har inte m�jlighet att anv�nda buss, sp�rvagn och t�g pga. flera olika brister. S� h�r p� den internationellt erk�nda Vita k�ppens dag vill US dock l�gga fokus p� ett par av de brister som g�r det mycket sv�rt f�r personer med synneds�ttning att anv�nda de allm�nna transportmedel som finns. Dels handlar det om den allt f�r vanliga avsaknaden av utrop f�r h�llplats och linje och dels om att det inf�rs betalautomater som �r sv�ra eller om�jliga att anv�nda.

M�nga har ingen m�jlighet att anv�nda kollektivtrafiken, eftersom man inte vet n�r man �r framme vid r�tt h�llplats och eftersom man inte heller kan veta vilken som �r den r�tta n�r flera bussar stannar vid samma h�llplats. Granskningar som US gjort under sommaren visar att h�llplatsutrop n�stan inte alls finns i kollektivtrafik i mindre st�der eller p� landsv�gstrafik. Tekniken �r oftast bara installerad i st�rre st�der, men inte ens d�r �r det s�kert att den anv�nds eller �r i fungerande skick. US granskningar visar ocks� att linjeutrop, d v s utrop f�r nummer och destination, �r n�stan obefintligt i hela landet p� den kollektivtrafik som inte �r sp�rbunden.

Tyv�rr f�r �nnu fler nu �nnu s�mre m�jlighet att anv�nda kollektivtrafiken, eftersom otillg�ngliga biljettautomater inf�rs p� flera h�ll. Nu i slutet p� oktober inf�r exempelvis Sk�netrafiken ett betalningssystem som redan p� f�rhand f�tt kritik f�r att bland andra m�nniskor som har sv�rt att se inte kan anv�nda dem. Detta otillg�ngliga betalsystem uppm�rksammades i flera sk�netidningar 23 september. Trots f�rslag p� f�rb�ttringar har Sk�netrafiken valt att inte g�ra n�got �t dem.

Under v�ren inf�rdes ocks� ett betalningssystem i V�sttrafiks regi. �ven detta system har f�tt massiv kritik s�som varande kr�ngligt, sv�rbegripligt och otillg�ngligt.

D�rmed har vi tv� stora delar av Sverige som n�r det g�ller tillg�nglighet i kollektivtrafik, tar ett stort kliv bak�t och utest�nger och f�rsv�rar snarare �n f�rb�ttrar.

Under v�ren gav regeringen besked att man ger upp att f�rs�ka n� den nationella handlingsplanens m�l om ett tillg�ngligt Sverige 2010 och att 2014 �r det som g�ller ist�llet. N�r regeringen f�rra �ret presenterade den nya diskrimineringslagstiftningen var inte heller otillg�nglighet med som diskrimineringsgrund, vilket ocks� det var en mycket stor besvikelse f�r hela handikappr�relsen.

Denna tidsf�rskjutning och slapphet och of�rm�ga n�r det g�ller tillg�nglighet s�nder helt fel signaler till �vriga samh�llet. De olika kommun- och l�nstrafikbolag som upphandlar och driver landets kollektivtrafik samt de kommuner, landsting och regioner som �r huvudm�n f�r den spiller redan alldeles f�r mycket tid i sitt tillg�nglighetsarbete. M�nga l�nstrafikbolag kan inte ens ge besked om n�r utrop f�r h�llplats och linje kan garanteras i all deras trafik. Dessutom vidtar ett par av dem allts� �tg�rder som mot v�ra f�rhoppningar ist�llet f�rs�mrar tillg�ngligheten.

�ven om regeringen ger upp m�let om 2010, s� finns det massor av m�nniskor som vill kunna anv�nda kollektivtrafiken, men som inte kan det idag. En lagstiftning som klassar otillg�nglighet som diskriminering skulle dock kunna �ndra p� detta. Det skulle kunna p�skynda utvecklingen mot en kollektivtrafik f�r alla. Det skulle ocks� kunna f� l�nstrafikbolag att t�nka efter f�re och f�renkla ist�llet f�r att utest�nga.

Vi har f�r l�nge sedan tr�ttnat p� att v�nta p� en kollektivtrafik f�r alla. Vi tar Vita k�ppens dag som ett bra tillf�lle att lyfta fram f�ljande krav, men f�r m�nga m�nniskor �r de lika n�dv�ndiga och br�dskande idag som alla andra dagar.

� Garanterade h�llplats- och linjeutrop m�ste genast inf�ras i all kollektivtrafik i hela landet.
� Alla m�ste kunna anv�nda nya betalsystem och biljettautomater och andra moderniseringar som inf�rs.
� kollektivtrafikbolagen och deras huvudm�n m�ste, tv�rtemot regeringens tafatta signaler, arbeta h�rdare �n n�gonsin f�r att skapa en kollektivtrafik f�r alla.
� Otillg�nglighet m�ste snarast inf�ras som diskrimineringsgrund i den befintliga diskrimineringslagstiftningen.

F�r riksorganisationen Unga Synskadade:

Catarina Ahlquist, talesperson i tillg�nglighetsfr�gor
Elvira Kivi, Vice ordf�rande
-----------------------------------------

Publicerad p�:

Tidningen Norra V�sterbottens hemsida 091014
Http://norran.se/asikter/debattartiklar/article345593.ece

Otillg�nglighet �r diskriminering � det m�ste synas i lagen!

Idag ska f�rslaget till en ny, sammanh�llen diskrimineringslag upp f�r debatt och beslut i riksdagen. Att personer med funktionsneds�ttningar �ven i forts�ttningen kommer att sakna r�ttsligt skydd mot diskriminering p� grund av bristande tillg�nglighet �r bekymrande, skriver Riksorganisationen Unga Synskadade (US).

Den samlade r�relsen f�r personer med funktionsneds�ttningar har l�nge arbetat f�r att bristande tillg�nglighet ska klassas som diskriminering i svensk lagstiftning. N�r regeringens proposition 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering lades fram i mars v�cktes frustrationen p� nytt. Anledningen �r regeringens svek och ovilja att p� allvar g�ra n�got �t den diskriminering som personer med funktionsneds�ttningar dagligen uts�tts f�r n�r vi som andra exempelvis reser kollektivt eller g�r ink�p.

80% av alla anm�lningar om diskriminering som inkommer till Handikappombudsmannen (HO) har sin grund i bristande tillg�nglighet. Med tillg�nglighet menas b�de tillg�ng till den yttre milj�n samt tillg�ng till information och m�jlighet till kommunikation. Att i en verksamhet d�r man v�nder sig till allm�nheten l�ta bli att vidta sk�liga �tg�rder f�r tillg�nglighet �r att diskriminera personer med funktionsneds�ttningar. Idag saknar HO verktyg f�r att beivra denna typ av diskriminering, vilket ocks� g�r att det saknas en piska som p�minner om vikten av allas inkludering i samh�llet.

Precis som HO och en enad funktionshinderr�relse, anser den kommitt� som utrett fr�gan om en ny diskrimineringslagstiftning att bristande tillg�nglighet b�r klassas som diskriminering. Trots detta har regeringen gjort halt och genom integrations- och j�mst�lldhetsminister Nyamko Sabuni (fp) uttalat att fr�gan inte �r tillr�ckligt utredd och beh�ver utredas vidare. �n mer oroande �r att Sabuni antytt att bristande tillg�nglighet inte sj�lvklart �r en diskrimineringsfr�ga utan skulle kunna inrymmas i Plan- och bygglagen (PBL).

Paradoxalt nog kan detta intr�ffa samtidigt som den nya konventionen om m�nskliga r�ttigheter f�r personer med funktionsneds�ttningar ratificeras av Sverige � en konvention som tar tydlig st�llning f�r att �underl�tenhet att g�ra sk�lig anpassning� �r diskriminering.

Om endast tv� �r ska den av riksdagen enh�lligt antagna handlingsplanen �Fr�n patient till medborgare�, med m�let om ett tillg�ngligt samh�lle f�r personer med funktionsneds�ttningar, vara genomf�rd. Det �r d�rf�r h�g tid f�r Sverige att f�lja Australiens, Sydafrikas och USA:s exempel och g�ra bristande tillg�nglighet till en diskrimineringsgrund i lagens mening. Nu st�r v�rt hopp till den fortsatta utredningen och till att regeringen h�ller fast vid sin ambition att l�gga fram ett lagf�rslag om bristande tillg�nglighet innan mandatperiodens slut.

Catarina Ahlquist
Talesperson i tillg�nglighetsfr�gor, Riksorganisationen Unga Synskadade (US)

--------------------------------------------------------------------------------------------------
Artikeln publicerades i Gotlands Tidningar den 22 maj 2008
--------------------------------------------------------------------------------------------------

H�gskolan m�ste ge alla studenter samma villkor

Heterosexuella h�gskolestudenter trivs b�ttre �n homosexuella studenter. Studenter som inte har n�gon funktionsneds�ttning trivs b�ttre �n de som har en, och de som definierar sig som svenska trivs b�ttre �n de som har en annan etnisk bakgrund �n svensk.

Detta f�r s� klart konsekvenser. N�ra h�lften av studenterna har varit n�ra eller p� allvar funderat p� att hoppa av sin utbildning. S�rskilt utsatta �r studenter med annan etnisk bakgrund �n svensk, homo- och bisexuella samt personer med funktionsneds�ttningar. Det visar Sveriges f�renade studentk�rers rapport Klara dig sj�lv.

Chansen att du m�r bra som student �kar radikalt om du tillh�r normen. Helst ska du s�klart vara en vit heterosexuell man utan funktionsneds�ttning och med akademikerf�r�ldrar.

SFS, Sveriges F�renade HBTQ-studenter och Riksorganisationen Unga Synskadade har tillsammans m�nga medlemmar som vittnat om hur normen inom h�gskolan har minskat f�ruts�ttningarna f�r studenter att klara av sina studier och m� bra under sin studietid.

Ansvaret l�ggs p� individen som beh�ver f�rsvara sig och sina r�ttigheter. Men egentligen �r det h�gskolan som b�r ansvaret. Med klara och billiga medel skulle m�nga fel kunna r�ttas till. F�r att tydligg�ra det vill vi ge exempel, en del mindre och andra mer omfattande p� vad h�gskolorna skulle kunna g�ra;

Inf�r anonyma tentor � medf�r att man kan komma �t negativ s�rbehandling vid r�ttande av tentor d� de inte kan kopplas till n�gon person. Detta �kar r�tts�kerheten, b�de f�r studenterna och f�r de som r�ttar tentorna.

Erbjud varierande examinationsformer � f�r att fler ska k�nna att de kan g�ra tentan p� ett s�tt som passar deras f�ruts�ttningar.

Tillhandah�ll kursmaterial i olika former � om det till exempel finns kompendier i elektronisk form underl�ttar det bland annat f�r personer med synneds�ttning som d�rmed kan anpassa texten efter sina behov.

Anpassa schemat efter en multireligi�s kalender � tentor och seminarier b�r anpassas efter de olika religionernas h�gtider. Vi vill att alla kursansvariga ska ha en multireligi�s kalender!

Undvik normativ och kr�nkande kurslitteratur � kurslitteratur som inneh�ller normativa eller kr�nkande beskrivningar av grupper av m�nniskor ska tas bort.

Det g�r att g�ra h�gskolan mer inkluderande. Nu �r det h�g tid f�r l�ros�tena att se �ver sin verksamhet ur ett normkritiskt perspektiv.

Flytta ansvaret fr�n individen, och b�rja inkludera alla studenter! En medveten strategi som inte kostar m�nga �ren kan g�ra stor skillnad i m�nga studenters liv. Att fler tar sig igenom sin utbildning med �nskade studieresultat och med en k�nsla av att vara en del av en helhet blir med all s�kerhet ett positivt resultat av detta.

Det enda som beh�vs �r n�gra droppar sj�lvkritik, en n�ve kunskap och en smula kreativitet.

Victoria �jefors, ordf�rande
Riksorganisationen Unga Synskadade
Linda Elstad, f�rbundsordf�rande
Sveriges F�renade HBTQ-studenter
Elin Rosenberg, ordf�rande
Sveriges f�renade studentk�rer

--------------------------------------------------------------------------------------------------
Artikeln publicerades i L�nstidningen �stersund den 8 maj 2008
--------------------------------------------------------------------------------------------------

Diskriminering - en mycket vidare fr�ga

Regeringen missar alltf�r mycket med sitt insn�vade f�rslag till diskrimineringslag, p�pekar Riksorganisationen Unga Synskadade.

TILLG�NGLIGHET. N�r regeringen nu har lagt sin proposition Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95) st�r det klart att personer med funktionsneds�ttningar fortfarande saknar r�ttsligt skydd mot diskriminering p� grund av bristande tillg�nglighet. Fr�gan ska utredas vidare och integrations- och j�mst�lldhetsminister Nyamko Sabuni har sagt att best�mmelserna om tillg�nglighet i sj�lva verket kanske inte h�r hemma i diskrimineringslagen, utan snarare i plan- och bygglagen (PBL), d�r de delvis regleras redan i dag.

Att ansvarig minister g�r detta uttalandet �r orov�ckande och f�r oss att tvivla p� regeringens engagemang i fr�gan. Vi kr�ver att bristande tillg�nglighet erk�nns som diskriminering av personer med funktionsneds�ttningar, men f�rst och fr�mst m�ste debatten nyanseras. F�r tillg�nglighet handlar inte bara om den byggda milj�ns anv�ndbarhet, som PBL reglerar, utan �ven om tillg�ngen till information. F�r en person med synneds�ttning �r denna m�nga g�nger bristf�llig eller obefintlig.

H�nvisningen till PBL missar s�ledes det flertal aspekter som tillg�nglighetsfr�gan har. Det �r djupt olyckligt. Vi f�ruts�tter att den utredning som nu tar vid ska vara mer m�ngfasetterad och att den g�rs skyndsamt, som regeringen lovat. Att �tta av tio anm�lningar som i dag kommer in till handikappombudsmannen handlar om bristande tillg�nglighet visar tydligt att det upplevs som en kr�nkning och m�ste tas p� allvar.

Ett viktigt omr�de �r kollektivtrafiken. M�nga av v�ra medlemmar kan fortfarande 2008 inte s�tta sig p� en buss och vara s�kra p� att komma fram till r�tt destination utan att beh�va f�rlita sig p� medpassagerarna. Med garanterade h�llplats- och linjeutrop skulle det vara m�jligt. Det �r bara ett exempel p� hur viktigt det �r med tillg�nglig information f�r oss som har en synneds�ttning och vilka f�ruts�ttningar det skapar f�r ett aktivt och sj�lvst�ndigt liv.

Catarina Ahlquist
Talesperson i tillg�nglighetsfr�gor, Riksorganisationen Unga Synskadade

--------------------------------------------------------------------------------------------------
Artikeln publicerades i Dagens Samh�lle nr 10, den 27 mars 2008
--------------------------------------------------------------------------------------------------

R�tt till LSS f�r sv�rt synskadade

Ledsagarservice enligt LSS �r viktigt f�r att ungdomar med grava synneds�ttningar ska kunna leva ett aktivt och sj�lvst�ndigt liv. Men allt f�rre f�r tillg�ng till denna service.

LSS.V�ra medlemmar upplever att bed�mningarna av r�tten till LSS-insatser skiljer sig �t fr�n handl�ggare till handl�ggare, fr�n stadsdel till stadsdel och fr�n kommun till kommun. Dessutom kan den som bed�mts h�ra till personkretsen, och ha r�tt till LSS, pl�tsligt f� nej.

Allt oftare nekas ungdomar med grav synneds�ttning ledsagarservice f�r att de inte beh�ver hj�lp med grundl�ggande behov. Det �r anm�rkningsv�rt! N�r en person ans�ker om st�d enligt LSS ska behovet bed�mas i relation till den s�kta insatsen. Det som �r relevant att utreda n�r n�gon s�ker ledsagarservice �r hur personen kan orientera och f�rflytta sig, samt ta del av exempelvis busstidtabeller och restaurangmenyer. Den som beh�ver hj�lp med exempelvis toalettbes�k ans�ker om personlig assistans. Enbart d� ska grundl�ggande behov utredas.

Enligt Socialstyrelsens allm�nna r�d (SOSFS 1994:1) och Handikapputredningen (SOU 1999:21) kan gruppen mycket v�l ing� i LSS personkrets. D�rf�r �r det djupt olyckligt att fler och fler nekas n�dv�ndigt st�d p� grund av godtyckliga bed�mningar.

Alternativet ledsagarservice enligt socialtj�nstlagen ger s�llan brukaren r�tt att best�mma vem som ska ledsaga, eller n�r och till vad. Dessutom tar m�nga kommuner betalt. Upp till 1 600 kronor per m�nad kan det kosta att f� promenera eller bes�ka v�nner.

Ledsagarservicen �r viktig f�r frig�relsen och en f�ruts�ttning f�r att unga vuxna ska klara eget boende. Den bidrar till delaktighet i samh�llslivet, d� ungdomarna kan idrotta, delta i kulturarrangemang eller fortbilda sig.

LSS g�r det m�jligt f�r personer med synneds�ttning att sj�lva utforma ledsagningen. De kan v�lja vem de vill anlita och kan best�mma n�r och hur de vill ha servicen utf�rd. Det �r ett bra s�tt att uppfylla den nationella handikappolitikens m�l. Personer med synneds�ttning kan leva ett gott liv och delta aktivt i samh�llslivet. Ni politiker och tj�nstem�n kan g�ra detta m�jligt. Vi kr�ver att s� sker!

Eva Fridh
Riksorganisationen Unga Synskadades LSS-n�tverk

Fotnot: LSS = Lagen om st�d och service till vissa funktionshindrade

--------------------------------------------------------------------------------------------------
Artikeln publicerades i Dagens Samh�lle nr 4, den 7 februari 2008.
--------------------------------------------------------------------------------------------------

Inkludering �r inte bara en fr�ga om jobb

L�get p� arbetsmarknaden f�r personer med synneds�ttningar �r idag dystert. Endast 13 procent har heltidsarbete och �ver 50 procent st�r helt utanf�r arbetsmarknaden. �ven vi efterlyser bra v�gar till jobb, skriver Victoria �jefors, ordf�rande f�r Riksorganisationen Unga Synskadade (US).

N�r regeringen presenterade budgetpropositionen f�r 2008 stod inte helt ov�ntat jobben i fokus. Utifr�n devisen att en politik f�r jobb �r en politik f�r frihet, r�ttvisa och v�lf�rd pl�derade finansminister Anders Borg bland annat f�r fler och b�ttre v�gar tillbaka till arbete. De incitament regeringen f�resl�r f�r att f� fler m�nniskor i arbete finns det mycket att orda om.

Regeringen m�ste l�ra sig att se m�nniskors livssituation ur ett helhetsperspektiv. F�r m�nga st�r inte heltidsjobb h�gst p� �nskelistan, �ven om man kan och vill bidra p� arbetsmarknaden. En befogad fr�ga �r vad regeringens agg mot deltidsarbete grundar sig i.

M�nga personer med funktionsneds�ttningar har aktivitetsers�ttning p� del- eller heltid. Anledningen till ers�ttningen �r att funktionsneds�ttningen ibland om�jligg�r heltidsarbete eller ett h�gt arbetstempo. En funktionsneds�ttning �r ett tillst�nd som inte g�r att arbeta bort hos individen.

L�sningar som h�r ger fler arbete och en h�llbar arbetssituation �r flexibilitet och en �ppen attityd fr�n arbetsgivarens sida � inte i f�rsta hand tillf�lliga, ekonomiska kompensationer.

Regeringens f�reslagna nyfriskjobb �r just en s�dan kompensation � en s�nkt arbetsgivaravgift vid anst�llning av personer som under minst ett �r beviljats aktivitetsers�ttning eller liknande. Detta skapar l�tt en k�nsla av andraklassens anst�llda. Vare sig produktivitet eller motivation f�rb�ttras av en s�dan �tg�rd. En mer relevant arbetsmarknads�tg�rd �r st�d till personligt bitr�de, som ist�llet fungerar som ett instrument f�r att ge j�mlika villkor i arbetslivet.

Budgetpropositionen �r ett kvitto p� att regeringen saknar ett genomgripande inkluderingsperspektiv i sin politik. F�r ett fritt och r�ttvist samh�lle i v�lf�rd �r jobb inte hela svaret. Vardagen inneh�ller ocks� fritid. Att inte p� egen hand kunna r�ra sig fritt i det offentliga rummet, handla, ta del av kultur eller idrotta �r exkluderande. F�r personer med funktionsneds�ttningar �r otillg�nglighet �n idag en del av vardagen.

�r 2000 antogs en nationell handlingsplan f�r handikappolitiken under namnet �Fr�n patient till medborgare�. Den inneh�ller tv� tydliga m�l om f�rb�ttrad tillg�nglighet avseende kollektivtrafiken och enkelt avhj�lpta hinder som ska vara �tg�rdade vid utg�ngen av 2010.

Efterlevandet av handlingsplanen har hittills varit bristf�lligt och med tanke p� att tillg�nglighetsarbetet inte med en enda rad n�mns i den framlagda budgeten �r framtiden oviss.

Att tempot m�ste �ka f�r att m�len i handlingsplanen ska uppn�s, medges av �ldre- och folkh�lsominister Maria Larsson i ett svar p� en skriftlig fr�ga i riksdagen. En statssekreterargrupp och en interdepartemental arbetsgrupp inom regeringskansliet ska nu, enligt Larsson, ges i uppdrag att ta fram en strategi f�r att m�let om en tillg�nglig milj� �r 2010 ska infrias.

Sj�lvklart v�lkomnar US detta initiativ, men med tre �r kvar till finalen av �Fr�n patient till medborgare� efterlyser vi st�rre handlingskraft. Tillg�nglighet och inkludering m�ste en g�ng f�r alla bli en gemensam angel�genhet f�r hela samh�llet.

Regeringens jobbhysteri f�r inte skymma inkluderingspolitiken. Att k�nna delaktighet och att kunna bidra till samh�llet handlar inte bara om att ha ett arbete att g� till.

Victoria �jefors
Ordf�rande Riksorganisationen Unga Synskadade (US)

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Artikeln publicerades i G�teborgs Fria Tidning respektive Stockholms Fria Tidning den 13 oktober 2007.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lyft blicken fr�n l�nebidragen

Den 30:e maj debatterades arbetsmarknadsfr�gor i riksdagen. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin talade sig d� varm f�r fler och h�jda l�nebidrag. L�nebidragen till trots, �r arbetsl�sheten bland personer med synneds�ttningar idag �ver femtio procent. Om siffran ska n� ner till det nationella m�let om en fyraprocentig �ppen arbetsl�shet, �r det dags f�r regeringen att byta kurs.

Debatten om vilken roll personer med funktionsneds�ttningar har p� arbetsmarknaden �r s�llan nyanserad. Diskussionen handlar mest om l�nebidrag, Samhall och speciall�sningar. S�llan h�r man politiska f�retr�dare eller offentliga och privata arbetsgivare tala om personer med funktionsneds�ttningar som en resurs att r�kna med. H�r beh�vs, f�rutom flera �tg�rder, en genomgripande attitydf�rb�ttring.

Den strukturella diskrimineringen av arbetss�kande med funktionsneds�ttningar m�ste med kraft bek�mpas. Regeringen m�ste inse att det bakom den l�ga syssels�ttningen och h�ga arbetsl�sheten bland personer med funktionsneds�ttningar finns annat �n l�nebidragsbrist. Okunskap och f�rdomar bland potentiella arbetsgivare och personal p� arbetsf�rmedlingen �r ett av problemen. Hur ska en person med synneds�ttning kunna f� jobb om inte ens arbetsf�rmedlarna tror att det �r m�jligt?

En annan faktor handlar om hj�lpmedel. Den som beh�ver hj�lpmedel i arbetet hindras idag av byr�krati och kr�ngliga regelverk fr�n att konkurrera med samma flexibilitet som andra om jobben. Exempelvis �r kortare vikariat blott en dr�m d� anst�llningsperioden kan vara slut innan hj�lpmedlen ens kommit p� plats.

Genom st�d till personliga bitr�den kan fler personer med synneds�ttningar utf�ra sina arbetsuppgifter p� j�mlika villkor med andra. Arbetsbitr�despengarna �r ett mer relevant och r�ttvist st�d �n l�nebidrag. Ideella organisationers behov av l�nebidrag f�r att kunna ha anst�llda, kan ist�llet tillgodoses genom ett generellt anst�llningsst�d till den ideella sektorn.

N�dv�ndiga �tg�rder
- Obligatorisk handikappkunskap och utbildning i bem�tandefr�gor m�ste ges till alla som f�rmedlar arbeten eller coachar och st�ttar arbetss�kande.
- Det m�ste g�ras tydligt att arbetsbitr�desst�det �r en viktig st�d�tg�rd som �kar m�jligheten f�r personer med funktionsneds�ttningar att arbeta, b�de som anst�llda och egenf�retagande.
- Processen kring hj�lpmedel m�ste f�renklas och samlas under en och samma myndighet.

Victoria �jefors
Ordf�rande
Riksorganisationen Unga Synskadade (US)

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Detta �r utkastet till den debattartikel som publicerades, n�got nerkortad, i Dagens Samh�lle nr 22, den 21 juni 2007.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------