Riksorganisationen Unga Synskadade

Protest under p�g�ende votering i riksdagen

Pressmeddelande 23 juni 2010

N�r riksdagen p� tisdagen r�stade igenom det omstridda f�rslaget till ny skollag visade Riksorganisationen Unga Synskadade (US) fr�n �h�rarl�ktaren sitt och andras missn�je. I en skarp protest med flygblad och banderoll uppmanades ledam�terna under p�g�ende votering att r�sta nej till f�rslaget. Nu lovar de r�dgr�na att arbeta bort diskrimineringen i skollagen.

Trots skarpa och entydiga varningar har regeringen tagit fram en ny skollag som m�jligg�r diskriminering av elever med funktionsneds�ttning. Enligt det f�rslag som klubbades i riksdagen p� tisdagen vill Regeringen att elever i behov av s�rskilt st�d Bara ska kunna n� betyget Godk�nt. Regeringen anser ocks� att skolor oavsett driftsform ska forts�tta neka elever med funktionsneds�ttningar utbildning samt att elever med synneds�ttning inte ska f� och utveckla punktskriften som l�s och skriftspr�k.

- Den h�r lagen sorterar konsekvent elever i ett A och B-lag. Genom att ge elever i behov av s�rskilt st�d s�mre villkor �n andra och genom att l�ta skolor v�lja bort vissa elever �ppnar den f�r ytterligare diskriminering och utanf�rskap f�r en redan utsatt elevgrupp, s�ger Victoria �jefors, ordf�rande f�r Unga synskadade.

Med protesten fr�n �h�rarl�ktaren ville US ocks� visa att skollagspropositionen �r inkonsekvent. Portalparagrafen s�ger att �I utbildningen ska h�nsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges st�d och stimulans s� att de utvecklas s� l�ngt som m�jligt. En str�van ska vara att uppv�ga skillnader i barnens och elevernas f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen�. Samtidigt begr�nsas r�tten till s�rskilt st�d. En ekvation som inte g�r ihop anser US.

- V�r f�rhoppning var att riksdagsledam�terna f�r en g�ngs skull skulle sl�ppa partiprestigen och l�ta sunt f�rnuft och samh�llsansvar styra hur de r�stade. Nu gick lagen tyv�rr igenom, men det positiva �r att den r�dgr�na riksdagsgruppen efter protesten har lovat att jobba f�r en f�r�ndring i lagen om de vinner valet, s�ger Elvira Kivi, vice ordf�rande f�r Unga synskadade.

Den grupp fr�n US som utf�rde protesten fr�n �h�rarl�ktaren greps och f�rdes bort, men blev bem�tta med f�rst�else och respekt. Exempelvis kommer nu de r�dgr�na partierna arbeta f�r att f�r�ndra de diskriminerande delarna i skollagen.

Kontakt:
Victoria �jefors, ordf�rande Unga synskadade
Tfn: 0733-22 32 54

Elvira Kivi, vice ordf�rande Unga synskadade
Tfn: 0704-23 06 30

----------------------------------------------------

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) �r en intressepolitisk organisation best�ende av ungdomar med synneds�ttning i �ldern 12-30 �r. US arbetar f�r att personer med synneds�ttning i Sverige ska ha m�jligheter och f�ruts�ttningar att kunna leva och verka i samh�llet p� j�mlika villkor som seende.

Unga synskadade bjuder in politiker och skolexperter till filmpremi�r

Pressmeddelande 21 juni 2010

Unga synskadade bjuder in politiker och skolexperter till filmpremi�r

Den borgliga regeringsmajoriteten har inte lyssnat p� skolexperter och myndigheter. Ist�llet har man klubbat en ny l�rarutbildning som inte ger l�rarna kunskap att undervisa alla sina elever. Nu bjuder Riksorganisationen Unga Synskadade (US) in politiker och ansvariga f�r l�rarutbildningen till filmpremi�r. Med de tre kortfilmerna �L�r min l�rare� visar US varf�r funktionshinderkunskap m�ste vara obligatoriskt f�r l�rarstudenter.

Myndigheter och experter p� skolomr�det visar g�ng p� g�ng att l�rare m�ste f� mer kunskap i att inkludera och undervisa �ven elever med funktionsneds�ttningar. S�v�l expertmyndigheterna som funktionshinderr�relsen och l�rare vill att denna kompetens ska vara obligatorisk redan i utbildningen. �nd� r�stade regeringsmajoriteten i riksdagen den 28 april igenom en ny l�rarutbildning, som inte heller den kommer ge l�rarstudenterna kompetens att inkludera och undervisa alla sina elever.

Trots skarpa varningsklockor som �likv�rdigheten i fara f�r elever med funktionsneds�ttning� och �l�rarutbildning med brister i m�nniskosyn�, s� har regeringen valt att inte lyssna

- Trots tydliga krav i flertalet granskningsrapporter, i remissvar och i debattartiklar verkar regeringen inte tycka att alla elever ska f� en chans att bli b�st i klassen. Ist�llet f�r vi en l�rarutbildning, d�r studenterna helt enkelt inte f�r den kunskap som beh�vs f�r att skapa en j�mlik och r�ttvis skola, s�ger Victoria �jefors, ordf�rande f�r Unga synskadade.

Nu startar US kampanjen �L�r min l�rare�, d�r syftet �r att f� politiker att f�rst� att bristerna i den nya l�rarutbildningen m�ste r�ttas till. Som en start f�r kampanjen bjuder US in utbildningsministern och andra skolpolitiker samt skolexperter och ansvariga f�r l�rarutbildningen till filmpremi�r och mingel.

- I kampanjen ska vi anv�nda tre kortfilmer, som visar varf�r funktionshinderkunskap beh�vs. De visar med tydliga och konkreta exempel fr�n verkligheten hur en l�rares eller annan pedagogs bristande kunskap f�rs�tter en elev med funktionsneds�ttning i en diskriminerande eller exkluderande situation, s�ger Tomas Blomberg, som sj�lv �r l�rare och har en synneds�ttning.

Tomas ber�ttar vidare att s�dana situationer �r mycket vanliga, men att de oftast kan undvikas om l�rarna har funktionshinderkunskap med sig fr�n utbildningen.

Tisdag 22 juni kl. 16.30 h�lsas s�v�l media som politiker och alla som st�djer kravet p� obligatorisk funktionshinderkunskap till mingelparty och filmvisning i Gotlandssalen p� Gotlandsgatan 44 i Stockholm.

Kontakt:
Victoria �jefors, ordf�rande Riksorganisationen Unga Synskadade, tfn: 0733-22 32 54.

Tomas Blomberg, utbildad l�rare och medlem i Unga Synskadade, tfn: 070-920 03 34.

Micke St�hl, politisk sekreterare, Unga synskadade, tfn: 08-39 92 91.

Mer info finns ocks� p� www.ungasynskadade.se/funktionshinderkunskap

Fakta:
Varje l�rare m�ter i sitt yrkesverksamma liv flera elever med funktionsneds�ttning. Det kan handla om allt fr�n osynliga sv�righeter som dyslexi och koncentrationssv�righeter till h�rsel- eller synneds�ttningar eller r�relsehinder. En kurs i funktionshinderkunskap ger l�rarstudenterna b�de teoretiska och praktiska kunskaper om hur olika typer av funktionsneds�ttningar p�verkar inl�rningen. Den ger ocks� kompetens att uppt�cka s�rskilda behov, om bem�tande och om var l�rarna kan f� r�d och st�d b�de till sig sj�lva och till eleven.

F�rutom stora delar av funktionshinderr�relsen pekar ocks� flera myndigheter p� behovet av funktionshinderkunskap f�r l�rare.

Skolinspektionen har i tv� nyligen publicerade granskningar tittat p� situationen f�r elever med funktionsneds�ttning i s�v�l grundskolan som i gymnasieskolan. B�da granskningarna visar att skolor inte �r tillr�ckligt anpassade efter elever med s�rskilda behov samt att de brister som finns ofta beror p� personalens bristande eller varierande kompetens kring funktionsneds�ttningars p�verkan p� inl�rning. Skolinspektionen skriver bland annat att likv�rdigheten f�r elever med funktionsneds�ttning �r i fara.

I Skolverkets senaste attitydunders�kning som publicerades i maj anger var tredje grundskoll�rare och h�lften av gymnasiel�rarna att de saknar kompetens f�r att st�dja elever i behov av s�rskilt st�d. L�rarna tycker ocks� att skolan �r d�lig p� att anpassa verksamheten efter elevers olika f�ruts�ttningar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, konstaterar i sitt remissvar till bet�nkandet om den nya l�rarutbildningen att �utredningen generellt sett inte i tillr�cklig omfattning uppm�rksammat de f�ruts�ttningar som b�r finnas f�r att barn, ungdomar och vuxna med funktionsneds�ttningar ska f� en utveckling och utbildning som pr�glas av likv�rdighet, delaktighet, tillg�nglighet och gemenskap.� SPSM menar ocks� i sitt remissvar att den utbildningsvetenskapliga k�rnan som f�resl�s f�r den nya l�rarutbildningen b�r utvidgas till att �ven omfatta �kunskap som f�rebereder l�rare att m�ta och undervisa klasser/grupper d�r barn, ungdomar och vuxna med olika typer av funktionsneds�ttningar utg�r en dimension av m�ngfalden.�

------------------------------------------------

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) �r en intressepolitisk organisation best�ende av ungdomar med synneds�ttning i �ldern 12-30 �r. US arbetar f�r att personer med synneds�ttning i Sverige ska ha m�jligheter och f�ruts�ttningar att kunna leva och verka i samh�llet p� j�mlika villkor som seende.

www.ungasynskadade.se

Tre organisationer kritiserar Sabuni f�r att f�rhala lag om bristande tillg�nglighet

Pressmeddelande 2010-06-10

Synskadades Riksf�rbund, F�rbundet Sveriges D�vblinda, och Riksorganisationen Unga Synskadade kr�ver att Nyamko Sabuni ger klart besked i fr�gan om hur bristande tillg�nglighet ska hanteras i lagen. N�r utredningen nu skickas ut p� remiss vill ministern tills�tta �nnu en utredning, vilket ytterligare kommer att f�rdr�ja en bra diskrimineringslag.

Den 1 januari 2009 fick vi en ny diskrimineringslag i Sverige. Men lagen tog inte upp hur man skulle hantera bristande tillg�nglighet. Fr�gan har sedan utretts av Hans Ytterberg vars f�rslag som nu kommer att skickas ut p� remiss. Ytterberg f�resl�r att ett f�rbud mot diskriminering i form av bristande tillg�nglighet f�r personer med funktionsneds�ttning inf�rs i diskrimineringslagen. Det inneb�r att den som underl�ter att vidta �tg�rder f�r tillg�nglighet ska kunna d�mas f�r diskriminering.

Men den 27 maj skickade Integrations- och j�mst�lldhetsdepartementet ut ett pressmeddelande om att ytterligare utredningar nu ska g�ras. Nyamko Sabuni skriver:

�Innan det blir aktuellt med lagstiftning kommer ett uppdrag ges till en statlig myndighet att ytterligare belysa de kostnader som kan uppst� f�r privata och offentliga akt�rer. Remissvaren p� Ytterbergs utredning och den kompletterande kostnadsber�kningen kommer att v�gas samman innan regeringen l�gger fram lagf�rslag till riksdagen.�

Synskadades Riksf�rbund, F�rbundet Sveriges D�vblinda och Riksorganisationen Unga Synskadade reagerar starkt emot detta f�rfarande. Vi anser att regeringen f�rhalar fr�gan.

Vems intressen g�r regeringen n�r man �terigen h�nvisar till att kostnaden f�r v�ra m�nskliga r�ttigheter ska utredas? �ren g�r, l�ften ges och f�rhoppningarna v�cks. Nya kapitel skrivs i tegelstenen �konsten att skjuta en fr�ga framf�r sig".

Nu ska �ter en utredning presenteras med motiv f�r att otillg�nglighet ska betraktas som diskriminering. Men, diskrimineringen har ett pris. Vilket tycks vara sv�rt att r�kna fram, d� utredning efter utredning f�r underk�nt p� denna punkt. �r det inkompetenta utredare eller finns det intressen som motverkar v�ra m�nskliga r�ttigheter?

Alla politiska partier �r f�r en lagreglerad r�tt f�r oss att kunna ta oss in i offentliga lokaler, ta del av serviceutbud och f� samma m�jligheter till information som andra m�nniskor. Men haken �r att det ska vara rimligt och till sk�liga kostnader. Vi undrar om man kan ha realisation p� m�nskliga r�ttigheter?

F�rbundet Sveriges D�vblinda, Synskadades Riksf�rbund och Riksorganisationen Unga Synskadade kr�ver besked f�re valet. N�r kommer lagen mot diskriminering att kompletteras med otillg�nglighet som diskrimineringsgrund?

Tiina Nummi- S�dergren SRF, Victoria �jefors US, Pontus Degsell FSDB.

Kontakt:
Tiina Nummi-S�dergren, Synskadades Riksf�rbund. 08 � 39 91 11
Victoria �jefors. Unga Synskadade. 0733-22 32 54
Pontus Degsell , F�rbundet Sveriges D�vblinda: 08 � 39 90 00. vx.

Unga med funktionsneds�ttning testar kaf�er med nedsl�ende resultat

Pressmeddelande 25 maj 2010

Att fika p� kaf� �r en av de vanligaste formerna f�r unga att umg�s. En unders�kning gjord av N�tverket unga f�r tillg�nglighet visar att unga med funktionsneds�ttning st�ngs ute fr�n denna gemenskap.

I N�tverket unga f�r tillg�nglighet samlas ungdomsf�rbund f�r personer med funktionsneds�ttning f�r att tillsammans uppm�rksamma unga funktionsnedsattas situation i samh�llet. Den 19 maj genomf�rde n�tverket manifestationen �fika f�r alla� f�r att p�verka kaf�er att �ka sin tillg�nglighet. Totalt testades 28 kaf�er i Stockholm och G�teborg. Endast tre kaf�er blev helt godk�nda p� alla punkter.

� Vi unders�kte n�gra f�r oss grundl�ggande fr�gor: Kunde de med rullstol komma in? Fanns det fika f�r allergiker och intoleranta? Hur var ljudmilj�n f�r h�rselskadade? Var ledarhundar v�lkomna?, ber�ttar Mikael St�hl fr�n Unga synskadade.

Unders�kningen visade f�r rullstolsburen att endast h�lften av kaf�erna gick att komma in p�. F�r synskadade var resultatet �n mer nedsl�ende. Hela 18 kaf�er tog inte emot ledarhundar, tv�rt emot vad som rekommenderas av Livsmedelsverket. I de kaf�er som rullstolsburna kom in p� hade m�nga tyv�rr f�r h�ga bardiskar och barbord och en tredjedel av toaletterna var obrukbara.

F�r allergiker och intoleranta mot gluten och laktos saknades n�got �tbart alternativ p� en tredjedel av kaf�erna. D�remot fanns f�rh�llandevis f� allergiframkallande v�xter och dofter. F�r h�rselnedsatta hade flera kaf�er en s� d�lig ljudmilj� att det var sv�rt att samtala. Dock var bem�tandet f�r det mesta bra fr�n personalen.

� Vi fick ett mycket nedsl�ende resultat i v�r unders�kning. Det r�r sig om diskriminering som vi vill skyddas fr�n i samh�llet. Nu hoppas vi p� en lagstiftning som klassar bristande tillg�nglighet som diskriminering, s�ger Mikael St�hl.

Godk�nda caf�er:
Caf� publik p� Drottninggatan i Stockholm
Hamngatan Storier i Gallerian i Stockholm
Expressohouse p� Centralstationen i G�teborg

Inbjudan till presskonferens

Tr�ffa oss handikappungdomsf�rbund som ing�r i N�tverket unga f�r tillg�nglighet. Vi samlas alla p� det tillg�ngliga kaf�et Scufferiet onsdagen den 26 maj kl. 14.00.

Adress: Hagalundsgatan 21 i Solna. Varmt v�lkomna!

Kontakt:
Mikael St�hl, politisk sekreterare Unga synskadade, 08-39 92 91.
Rosmarie Sundstr�m, informat�r Svenska Celiakiungdomsf�rbundet, 0737- 26 35 56.

I n�tverket Unga f�r tillg�nglighet ing�r Unga reumatiker, Unga synskadade, Unga RBU-are, Unga r�relsehindrade, Unga med psoriasis, Svenska celiakiungdomsf�rbundet, Unga allergiker, Handikappf�rbunden och Unga h�rselskadade.

Bj�rklund och Krantz bel�nas med Vaxpropp och f�rstoringsglas

Pressmeddelande 27 april 2010

Unga H�rselskadade delar �rligen ut vaxproppen �t en person, organisation, en myndighet eller ett f�retag som p� n�got s�tt visad brist p� lyh�rdhet gentemot unga m�nniskor med h�rselskadors behov och intressen. I �r g�r vaxproppen till utbildningsminister Jan Bj�rklund som valt att fullst�ndigt negligera flera svenska funktionshinderorganisationers krav p� en obligatorisk kurs i funktionshinderskunskap i den nya l�rarutbildningen.

� Trots omfattande korrespondens, remissvar och samtal med �rets mottagare st�r det inte ett ord om obligatorisk funktionshinderskunskap i propositionen om den nya l�rarutbildningen. Propositionen har det l�ftesrika namnet B�st i klassen men man kan ifr�gas�tta hur Jan Bj�rklund har t�nkt sig det d� ett stort antal elever i den svenska skolan inte ens f�r vara med och t�vla, s�ger Gudrun Skaven Petterson, ordf�rande f�r Unga H�rselskadade (UH).

P� onsdag den 28 april ska propositionen om l�rarutbildningen debatteras i Riksdagen, Unga H�rselskadade kommer tillsammans med Unga Synskadade n�rvara och �verl�mna Vaxproppen och ett f�rstoringsglas till de utbildnings-ansvariga ministrarna Jan Bj�rklund och Tobias Krantz. G�vorna �r symboler f�r hur illa fr�gan om funktionshinderkunskap i l�rarutbildningen hanterats.

� Det verkar som om varken Bj�rklund eller Krantz h�rt eller l�st om funktions-hinderkunskapens n�dv�ndighet, som inte bara vi utan ocks� Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten l�nge p�talat. Kanske h�r och ser de b�ttre om vaxproppen dras ut och f�rstoringsglaset kan s�tta fokus p� det n�dv�ndiga i att alla l�rarstudenter f�r kunskap om olika behov och hur man skapar ett inkluderande arbetss�tt i skolan, kommenterar Victoria �jefors, ordf�rande f�r Riksorganisationen Unga Synskadade (US).

Konsekvensen av Jan Bj�rklunds agerande blir att Riksdagen �r p� v�g att r�sta igenom propositionen som g�r att vi f�r en l�rarutbildning som strider mot tv� konventioner, b�de mot FN:s konvention om r�ttigheter f�r personer med funktionsneds�ttning samt mot FN:s konvention om barnets r�ttigheter, och som varken ger l�rarna verktyg att uppt�cka s�rskilda behov eller kommunicera med och undervisa de elever de ska m�ta.

� Unga H�rselskadades och Unga Synskadades f�rhoppning �r nu att i alla fall n�gon i Riksdagen reagerar och debatterat f�r inf�randet av obligatorisk funktionshinderkunskap p� l�rarutbildningen f�r Sveriges utbildningsminister Jan Bj�rklund, �rets mottagare av Unga H�rselskadade utm�rkelse �rets vaxpropp, kommer uppenbarligen inte att g�ra det, avslutar Gudrun Skaven Petterson.

F�r ytterligare information kontakta:
Gudrun Skaven Petterson, ordf�rande Unga H�rselskadade
076-818 98 74, gudrun.skaven.petterson@uh.se

Victoria �jefors, ordf�rande Unga Synskadade, 0733-22 32 54, victoria.ojefors@ungasynskadade.se

Utbildningsutskottet avg�r framtiden f�r elever med funktionsneds�ttning

Pressmeddelande 17 mars 2010

Under torsdagen avg�rs framtiden f�r svenska elever n�r riksdagens utbildningsutskott bereder propositionen om en ny l�rarutbildning. Om Regeringens f�rslag st�r fast kommer utbildade l�rare inte heller i framtiden ha kompetens att undervisa alla elever som de m�ter i sitt yrkesliv. Unga H�rselskadade (UH) och Riksorganisationen Unga Synskadade (US) kr�ver nu att utskottets ledam�ter tar sista chansen att inf�ra obligatorisk funktionshinderkunskap f�r alla l�rarstudenter.

I februari presenterade utbildningsminister Jan Bj�rklund propositionen B�st i klassen � en ny l�rarutbildning (prop. 2009/10:89), som nu ska beredas av utbildningsutskottet. Denna proposition missar helt den kritik som s�v�l flera funktionshinderorganisationer som l�rarh�gskolor och skolmyndigheter f�rt fram i sina remissvar till utredningen - n�mligen att l�rarutbildningen m�ste ha en obligatorisk kurs med funktionshinderkunskap.

� N�r Bj�rklund och Regeringen lyckades tappa bort ett s� viktigt och sj�lvklart inslag som obligatorisk funktionshinderkunskap st�r hoppet nu till utbildningsutskottet. Om utskottet inte r�ttar till det h�r slarvet fr�n Regeringen kommer nyutexaminerade l�rare inte heller i framtiden ha kompetens att inkludera alla de elever med funktionsneds�ttning som man m�ter i sin undervisning, s�ger Victoria �jefors, ordf�rande f�r US.

En obligatorisk kurs i funktionshinderkunskap ger en trygghet f�r framtida elever, f�r�ldrar och l�rare. Elever g�r som l�raren och �r l�raren os�ker i sitt bem�tande av det barn som har en funktionsneds�ttning smittar beteendet av sig p� resten av klassen. Det �r f�rst�s inte acceptabelt att l�rarnas bristande kunskaper leder till f�rs�mrad undervisning och utanf�rskap f�r dessa elever.

� Det skulle vara ett stort misstag om Riksdagen skulle r�sta igenom den h�r propositionen, vi skulle f� en l�rarutbildning som strider mot tv� viktiga konventioner och som varken ger l�rarna verktyg att uppt�cka s�rskilda behov eller kommunicera med och undervisa de elever de ska m�ta, s�ger Julia Willig, ordf�rande f�r UH.

Med stort st�d kr�ver UH och US nu allts� att funktionshinderkunskap blir en obligatorisk del av den ett�riga utbildningsvetenskapliga k�rnan som alla l�rarstudenter, enligt propositionen, ska f�. Alla pedagoger m�ste f� kompetens att m�ta och undervisa elever med olika funktionsneds�ttningar. F�rst d� kan alla elever f� samma chans att bli �b�st i klassen�!

F�r mer information kontakta:
Victoria �jefors, ordf�rande Unga Synskadade, Telefon: 0733-22 32 54
Julia Willig, Ordf�rande Unga H�rselskadade, Telefon: 076-818 98 74

Mer info finns ocks� p� www.ungasynskadade.se/funktionshinderkunskap

Fakta:
Varje l�rare m�ter i sitt yrkesverksamma liv flera elever med funktionsneds�ttning. Det kan handla om allt fr�n osynliga sv�righeter som dyslexi och koncentrationssv�righeter till h�rsel- eller synneds�ttningar eller r�relsehinder. En kurs i funktionshinderkunskap ger l�rarstudenterna b�de teoretiska och praktiska kunskaper om hur olika typer av funktionsneds�ttningar p�verkar inl�rningen. Den ger ocks� kompetens att uppt�cka s�rskilda behov, om bem�tande och om var l�rarna kan f� r�d och st�d b�de till sig sj�lva och till eleven.

F�rutom stora delar av funktionshinderr�relsen pekar ocks� flera myndigheter p� behovet av funktionshinderkunskap f�r l�rare.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, konstaterar i sitt remissvar till bet�nkandet om den nya l�rarutbildningen att �utredningen generellt sett inte i tillr�cklig omfattning uppm�rksammat de f�ruts�ttningar som b�r finnas f�r att barn, ungdomar och vuxna med funktionsneds�ttningar ska f� en utveckling och utbildning som pr�glas av likv�rdighet, delaktighet, tillg�nglighet och gemenskap.� SPSM menar ocks� i sitt remissvar att den utbildningsvetenskapliga k�rnan som f�resl�s f�r den nya l�rarutbildningen b�r utvidgas till att �ven omfatta �kunskap som f�rebereder l�rare att m�ta och undervisa klasser/grupper d�r barn, ungdomar och vuxna med olika typer av funktionsneds�ttningar utg�r en dimension av m�ngfalden.�

Skolinspektionen menade i en granskningsrapport under h�sten att likv�rdigheten f�r elever med funktionsneds�ttning �r i fara. Skolinspektionen skrev att �det finns l�rare som har elever med funktionsneds�ttning i sin klass utan att k�nna till hur funktionsneds�ttningen p�verkar inl�rningen. Dessa elevers r�tt till en likv�rdig utbildning �r d�rmed inte s�krad.� I Skolinspektionens granskning menade flera av de intervjuade l�rarna att det var sv�rt att veta om elevens sv�righeter i ett visst �mne berodde p� funktionsneds�ttningen eller om sv�righeterna berodde p� annat. Vidare k�nde sig l�rarna ovana och os�kra p� hur man ska jobba med hj�lpmedel.

SPSM:s remissvar finns tillg�ngligt p�:
http://www.spsm.se/.../Remissvar/ALL%202009-1%20En%20h�llbar%20l�rarutbildning.pdf

Skolinspektionens rapport finns tillg�nglig p�:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Pressrum/Pressmeddelanden/Likvardigheten-i-fara-for-elever-med-funktionsnedsattning/

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) �r en intressepolitisk organisation best�ende av ungdomar med synneds�ttning i �ldern 12-30 �r. US arbetar f�r att personer med synneds�ttning i Sverige ska ha m�jligheter och f�ruts�ttningar att kunna leva och verka i samh�llet p� j�mlika villkor med fullt seende personer. www.ungasynskadade.se

Unga H�rselskadade (UH) �r en intresseorganisation f�r unga mellan 0-30 �r med h�rselskada i Sverige. UH har ca 700 medlemmar och fungerar som en m�tesplats, erfarenhetsbank och en plattform f�r politisk p�verkan. www.uh.se

Politiker st�lls mot varandra utan att kunna se

Pressmeddelande 5 mars 2010

Nu p� s�ndag 7 mars h�ller Riksorganisationen Unga Synskadade (US) en unik valdebatt i den helt och h�llet m�rklagda lokalen Svartkrogen i V�sterhaninge s�der om Stockholm. F�rutom att riksdagspolitiker fr�n b�da blocken st�lls mot varandra utan att kunna se kommer US ge debatt�rerna en ljus upplevelse i totalt m�rker.

P� s�ndag eftermiddag kommer US ge riksdagspolitiker fr�n flera partier en stark och minnesv�rd upplevelse i och med den sp�nnande debatt som h�lls i den helt m�rklagda lokalen Svartkrogen p� Alm�sa konferens s�der om Stockholm. F�rutom representanter f�r b�da riksdagsblocken deltar ocks� US ordf�rande och vice ordf�rande i debatten.

- Det h�r ska bli riktigt sp�nnande, s�ger Victoria �jefors, ordf�rande f�r US. Dels f�r vi en bra chans att diskutera med politikerna och se var deras partier st�r i fr�gor som �r viktiga f�r oss, och samtidigt f�r vi chansen att visa politiker lite av hur v�rlden ser ut om man inte ser n�got alls.

Debatten kommer ske i n�got som kallas f�r Svartkrogen, som �r en del av konferensanl�ggningen Alm�sa i V�sterhaninge n�gra mil s�der om Stockholm. Lokalen anv�nds vanligen som restaurang, d�r g�sterna f�r b�de mat och underh�llning i totalt m�rker, men nu blir den f�r f�rsta g�ngen en debattarena.

- N�r det g�ller sj�lva debatten s� kommer fr�gorna r�ra sig inom tre omr�den, ber�ttar Elvira Kivi, vice ordf�rande f�r US. Det handlar om utbildning, arbetsmarknad och diskriminering/tillg�nglighet och det �r framf�r allt funktionshinder- och synskadeperspektivet inom dessa omr�den, men s� klart ocks� ungdomsperspektivet, forts�tter Elvira.

Under debatten kommer drygt 25 av US medlemmar att n�rvara som �h�rare och f� tillf�lle att st�lla sina egna fr�gor till politikerna.

- Det h�r �r ett mycket bra s�tt f�r oss att uppmuntra v�ra medlemmar att delta i den politiska diskussionen och att engagera dem under val�ret, avslutar Victoria �jefors.

Deltagare i US valdebatt i Svartkrogen �r:

Fredrik Schulte, riksdagspolitiker moderaterna

Hans Backman, riksdagspolitiker Folkpartiet

Kaj Nordquist, Riksdagskandidat och kandidat till Sthlms Statsfullm�ktige f�r socialdemokraterna

Annika Hirvonen, Riksdagskandidat f�r Milj�partiet, spr�kr�r f�r Gr�n ungdom i Stockholmsregionen,

Victoria �jefors, ordf�rande US

Elvira Kivi, vice ordf�rande US

Moderator:
Alireza G. Alipour, ledamot i styrelsen f�r Unga Synskadade

F�r mer information kontakta:

Mikael St�hl, politisk sekreterare f�r Unga Synskadade
Tfn: 0765-39 92 91

Victoria �jefors, Ordf�rande f�r Unga Synskadade
Tfn: 0733-22 32 54

Elvira Kivi, vice ordf�rande f�r Unga Synskadade
Tfn: 0704-23 06 30

Viktigt:

F�r att bibeh�lla upplevelsen av totalt m�rker och att inte kunna se n�gonting alls inne i Svartkrogen ombeds b�de debattdeltagare och �h�rare att st�nga av mobiltelefoner samt ta av sig klockor och alla andra eventuella ljusk�llor. D�rf�r ombeds representanter f�r media att i f�rv�g �m�rkertesta� all utrustning, s� att den inte avger n�got som helst ljus. Anv�nd g�rna tjock tejp f�r att d�lja exempelvis ljusdioder och displayer. Fotografering sker endast innan eller efter debatten.

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) �r en intressepolitisk organisation best�ende av ungdomar med synneds�ttning i �ldern 12-30 �r. US arbetar f�r att personer med synneds�ttning i Sverige ska ha m�jligheter och f�ruts�ttningar att kunna leva och verka i samh�llet p� j�mlika villkor med fullt seende personer. www.ungasynskadade.se

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Svartkrogen och Alm�sa konferens i V�sterhaninge �gs av IRIS Hadar AB, som ing�r i Irisgruppen. Denna bolagsgrupp �gs i sin tur av synskadades stiftelse. www.iris.se

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Politiker st�lls mot varandra utan att kunna se

Pressmeddelande 3 mars 2010

Nu p� s�ndag 7 mars h�ller Riksorganisationen Unga Synskadade (US) en unik valdebatt i den helt och h�llet m�rklagda lokalen Svartkrogen i V�sterhaninge s�der om Stockholm. F�rutom att riksdagspolitiker fr�n b�da blocken st�lls mot varandra utan att kunna se kommer US ge debatt�rerna en ljus upplevelse i totalt m�rker.

P� s�ndag eftermiddag kommer US ge riksdagspolitiker fr�n flera partier en stark och minnesv�rd upplevelse i och med den sp�nnande debatt som h�lls i den helt m�rklagda lokalen Svartkrogen p� Alm�sa konferens s�der om Stockholm. F�rutom representanter f�r b�da riksdagsblocken deltar ocks� US ordf�rande och vice ordf�rande i debatten.

- Det h�r ska bli riktigt sp�nnande, s�ger Victoria �jefors, ordf�rande f�r US. Dels f�r vi en bra chans att diskutera med politikerna och se var deras partier st�r i fr�gor som �r viktiga f�r oss, och samtidigt f�r vi chansen att visa politiker lite av hur v�rlden ser ut om man inte ser n�got alls.

Debatten kommer ske i n�got som kallas f�r Svartkrogen, som �r en del av konferensanl�ggningen Alm�sa i V�sterhaninge n�gra mil s�der om Stockholm. Lokalen anv�nds vanligen som restaurang, d�r g�sterna f�r b�de mat och underh�llning i totalt m�rker, men nu blir den f�r f�rsta g�ngen en debattarena.

- N�r det g�ller sj�lva debatten s� kommer fr�gorna r�ra sig inom tre omr�den, ber�ttar Elvira Kivi, vice ordf�rande f�r US. Det handlar om utbildning, arbetsmarknad och diskriminering/tillg�nglighet och det �r framf�r allt funktionshinder- och synskadeperspektivet inom dessa omr�den, men s� klart ocks� ungdomsperspektivet, forts�tter Elvira.

Under debatten kommer drygt 25 av US medlemmar att n�rvara som �h�rare och f� tillf�lle att st�lla sina egna fr�gor till politikerna.

- Det h�r �r ett mycket bra s�tt f�r oss att uppmuntra v�ra medlemmar att delta i den politiska diskussionen och att engagera dem under val�ret, avslutar Victoria �jefors.

Deltagare i US valdebatt i Svartkrogen �r:

Fredrik Schulte, riksdagspolitiker moderaterna
Hans Backman, riksdagspolitiker Folkpartiet
Kaj Nordquist, Riksdagskandidat socialdemokraterna
Victoria �jefors, ordf�rande US
Elvira Kivi, vice ordf�rande US
Ev. kommer �ven n�gon representant f�r MP eller V n�rvara

Moderator:

Alireza G. Alipour, ledamot i styrelsen f�r Unga Synskadade

F�r mer information kontakta:

Mikael St�hl, politisk sekreterare f�r Unga Synskadade
Tfn: 0765-39 92 91

Victoria �jefors, Ordf�rande f�r Unga Synskadade
Tfn: 0733-22 32 54

Elvira Kivi, vice ordf�rande f�r Unga Synskadade
Tfn: 0704-23 06 30

Viktigt:
F�r att bibeh�lla upplevelsen av totalt m�rker och att inte kunna se n�gonting alls inne i Svartkrogen ombeds b�de debattdeltagare och �h�rare att st�nga av mobiltelefoner samt ta av sig klockor och alla andra eventuella ljusk�llor. D�rf�r ombeds representanter f�r media att i f�rv�g �m�rkertesta� all utrustning, s� att den inte avger n�got som helst ljus. Anv�nd g�rna tjock tejp f�r att d�lja exempelvis ljusdioder och displayer. Fotografering sker endast innan eller efter debatten.

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) �r en intressepolitisk organisation best�ende av ungdomar med synneds�ttning i �ldern 12-30 �r. US arbetar f�r att personer med synneds�ttning i Sverige ska ha m�jligheter och f�ruts�ttningar att kunna leva och verka i samh�llet p� j�mlika villkor med fullt seende personer. www.ungasynskadade.se

Svartkrogen och Alm�sa konferens i V�sterhaninge �gs av IRIS Hadar AB, som ing�r i Irisgruppen. Denna bolagsgrupp �gs i sin tur av synskadades stiftelse. www.iris.se

Arbetsdomstolen g�r det enklare att diskriminera arbetss�kande

Pressmeddelande 18 februari 2010

G�rdagens dom i arbetsdomstolen, d�r F�rs�kringskassan inte anses ha diskriminerat en arbetss�kande med synneds�ttning, bygger p� en bristf�llig och otillr�cklig utredning. Riksorganisationen Unga Synskadade (US) anser att denna r�ttsvidriga dom g�r det �nnu l�ttare f�r arbetsgivare att diskriminera arbetss�kande med funktionsneds�ttning.

I g�r meddelade arbetsdomstolen i en viktig dom att F�rs�kringskassan inte utsatt Marie-Louis Jungelin f�r diskriminering n�r man nekat henne anst�llning p� grund av hennes synneds�ttning. Arbetsdomstolen anser att det inte �r sk�ligt att F�rs�kringskassan skulle vidta de st�d- och
anpassnings�tg�rder som hade beh�vts f�r att erbjuda Marie-Louis den tj�nst som hon var kvalificerad f�r. AD konstaterar dock sj�lva p� flera st�llen i domsk�len att utredningen kring vilka �tg�rder som F�rs�kringskassan skulle kunna vidta inte ger underlag f�r s�kra slutsatser.

- Det h�r �r en r�ttsvidrig dom. AD avger en prejudicerande dom p� en utredning som inte till fullo utreder de �tg�rder som F�rs�kringskassan kunde ha vidtagit f�r att jag skulle kunna utf�ra jobbet, s�ger Marie-Louis Jungelin. � D�rmed ger AD signaler till samh�llet om att arbetsgivarens bevisb�rda inte �r s� viktig, vilket i sin tur inneb�r att arbetsgivarna l�ttare kan komma undan med ren diskriminering av personer med funktionsneds�ttning, forts�tter Marie-Louis som har en kandidatexamen i juridik fr�n Stockholms universitet.

Vem som har bevisb�rdan i m�l om direkt diskriminering p� grund av funktionsneds�ttning finns reglerat i diskrimineringslagen. d�r beskrivs att Arbetss�kanden eller arbetstagaren ska styrka omst�ndigheter som g�r det antagligt att diskriminering f�religger. Detta har ocks� skett i den aktuella domen. D� �verg�r bevisb�rdan, enligt lagtexten, till arbetsgivaren. I den situationen att arbetsgivaren inte har genom st�d- och anpassnings�tg�rder skapat en j�mf�rbar situation b�r arbetss�kanden f�rst visa att det �r m�jligt att genom �tg�rder eliminera eller reducera den inverkan funktionsneds�ttningen kan ha p� arbetsf�rm�gan. �ven detta har Marie-Louis gjort tillsammans med sitt ombud vid diskrimineringsombudsmannen. Sedan s�ger lagen att det ankommer p� arbetsgivaren att visa att det inte kan anses sk�ligt att vidta �tg�rderna och det �r h�r som domen blir felaktig d� AD bygger sin dom p� en utredning som inte st�ller det utom allt tvivel att de �tg�rder som F�rs�kringskassan kan g�ra inte �r sk�liga.

- Det h�r �r en dom som f�r betydelse f�r liknande fall i framtiden och tyv�rr �r r�ttss�kerheten f�r oss som kan bli diskriminerade p� grund av en funktionsneds�ttning nu helt satt ur spel, s�ger Alireza G. Alipour, ledamot i US styrelse. Om en s� stor och tongivande myndighet som F�rs�kringskassan, som ju ocks� har sektorsansvar f�r att f�rverkliga de handikappolitiska m�len, kan komma undan med att inte helt beh�va bevisa att f�reslagna �tg�rder inte �r sk�liga, d� kan ju vilken arbetsgivare som helst komma undan med det, forts�tter Alireza med besvikelse.

US kr�ver att regeringen och riksdagen nu tar initiativ till tv� konkreta lag�ndringar f�r att komma till r�tta med den h�r domens och andra liknande besluts diskriminerande konsekvenser. F�r det f�rsta beh�ver otillg�nglighet enligt lag klassas som diskriminering. F�r det andra beh�ver Sverige g�ra upp med formuleringen �sk�lig anpassning�, som visat sig vara kontraproduktiv. US kommer nu kontakta departementet f�r att komma till r�tta med problemet.

F�r mer information kontakta:

Marie-louis Jungelin, numera organisationssekreterare p� Unga Synskadade
Tfn: 0765-39 92 86

Alireza G. Alipour, ledamot Unga Synskadades styrelse
Tfn: 0709-14 44 82

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) �r en intressepolitisk organisation best�ende av ungdomar med synneds�ttning i �ldern 12-30 �r. US arbetar f�r att personer med synneds�ttning i Sverige ska ha m�jligheter och f�ruts�ttningar att kunna leva och verka i samh�llet p� j�mlika villkor med fullt seende personer. www.ungasynskadade.se

Samlad protest mot brister i nya l�rarutbildningen

Pressmeddelande 15 februari 2010

Med massivt st�d fr�n stora delar av funktionshinderr�relsen protesterar Riksorganisationen Unga Synskadade (US) och Unga H�rselskadade (UH) i en debattartikel i dagens G�teborgs-Posten mot de farliga brister som finns i den nyligen framlagda propositionen f�r ny l�rarutbildning. Inte heller i framtiden kommer utbildade l�rare ha kompetens nog att undervisa alla elever som de m�ter i sitt yrkesliv.

I torsdags presenterade utbildningsminister Jan Bj�rklund propositionen B�st i klassen � en ny l�rarutbildning (prop. 2009/10:89), som bygger p� utredningen om en h�llbar l�rarutbildning. Denna proposition missar den kritik som s�v�l flera funktionshinderorganisationer som l�rarh�gskolor och skolmyndigheter f�rt fram i sina remissvar - n�mligen att l�rarutbildningen m�ste ha en obligatorisk kurs med funktionshinderkunskap.

� Varje l�rare undervisar i sitt yrkesverksamma liv flera elever med funktionsneds�ttning, s�ger Victoria �jefors, ordf�rande f�r US. Det kan handla om allt fr�n osynliga sv�righeter som dyslexi till h�rsel- eller synneds�ttningar eller r�relsehinder. �nd� f�rbereder inte dagens l�rarutbildning f�r detta och med bristerna i den nya propositionen kommer inte heller framtidens l�rarutbildning g�ra det, konstaterar Victoria med stor besvikelse.

I Propositionen v�gar regeringen inte utlova obligatorisk funktionshinderkunskap i den ett�riga utbildningsvetenskapliga k�rnan som alla l�rarstudenter ska f�. Detta f�r parollen �En skola f�r alla� att blekna. Alla pedagoger m�ste f� kompetens att m�ta och undervisa elever med olika funktionsneds�ttningar. F�rst d� kan alla elever f� samma chans att bli �b�st i klassen�!

� Det skulle vara ett stort misstag om Riksdagen skulle r�sta igenom den h�r propositionen, s�ger Julia Willig, ordf�rande f�r UH. Vi skulle f� en l�rarutbildning som strider mot tv� viktiga konventioner och som varken ger l�rarna verktyg att uppt�cka s�rskilda behov eller kommunicera med och undervisa de elever de ska m�ta, forts�tter Julia.

En obligatorisk kurs i funktionshinderkunskap ger en trygghet f�r framtida elever, f�r�ldrar och l�rare. Elever g�r som l�raren och �r l�raren os�ker i sitt bem�tande av det barn som har en funktionsneds�ttning smittar beteendet av sig p� resten av klassen. Det �r f�rst�s inte acceptabelt att l�rarnas bristande kunskaper leder till f�rs�mrad
undervisning och utanf�rskap f�r dessa elever.

L�s debattartikeln p�:
http://www.gp.se/nyheter/debatt

----------------------------------------------------------------------------------------
F�r mer information kontakta:

Victoria �jefors, ordf�rande Unga Synskadade, Telefon: 0733-22 32 54

Julia Willig, Ordf�rande Unga H�rselskadade, Telefon: 076-818 98 74

Mer info finns ocks� p� www.ungasynskadade.se/funktionshinderkunskap

Fakta:

F�rutom stora delar av funktionshinderr�relsen pekar ocks� flera myndigheter p� behovet av funktionshinderkunskap f�r l�rare.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, konstaterar i sitt remissvar till bet�nkandet om den nya l�rarutbildningen att �utredningen generellt sett inte i tillr�cklig omfattning uppm�rksammat de f�ruts�ttningar som b�r finnas f�r att barn, ungdomar och vuxna med funktionsneds�ttningar ska f� en utveckling och utbildning som pr�glas av likv�rdighet, delaktighet, tillg�nglighet och gemenskap.� SPSM menar ocks� i sitt remissvar att den utbildningsvetenskapliga k�rnan som f�resl�s f�r den nya l�rarutbildningen b�r utvidgas till att �ven omfatta �kunskap som f�rebereder l�rare att m�ta och undervisa klasser/grupper d�r barn, ungdomar och vuxna med olika typer av funktionsneds�ttningar utg�r en dimension av m�ngfalden.�

Skolinspektionen menade i en granskningsrapport under h�sten att likv�rdigheten f�r elever med funktionsneds�ttning �r i fara. Skolinspektionen skrev att �det finns l�rare som har elever med funktionsneds�ttning i sin klass utan att k�nna till hur funktionsneds�ttningen p�verkar inl�rningen. Dessa elevers r�tt till en likv�rdig utbildning �r d�rmed inte s�krad.� I Skolinspektionens granskning menade flera av de intervjuade l�rarna att det var sv�rt att veta om elevens sv�righeter i ett visst �mne berodde p� funktionsneds�ttningen eller om sv�righeterna berodde p� annat. Vidare k�nde sig l�rarna ovana och os�kra p� hur man ska jobba med hj�lpmedel.

De organisationer som st�der kravet om en obligatorisk kurs i funktionshinderkunskap p� l�rarutbildningen �r: Riksorganisationen Unga Synskadade, Unga H�rselskadade, Synskadades Riksf�rbund, F�rbundet unga r�relsehindrade, F�rbundet Sveriges D�vblinda, D�vblind Ungdom, Dyslexif�rbundet FMLS, Unga RBU-are, Sveriges D�vas Ungdomsf�rbund och Riksf�rbundet f�r d�va, h�rselskadade och spr�kst�rda barn (DHB)

SPSM:s remissvar finns tillg�ngligt p�:
http://www.spsm.se/.../Remissvar/ALL%202009-1%20En%20h�llbar%20l�rarutbildning.pdf

Skolinspektionens rapport finns tillg�nglig p�:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Pressrum/Pressmeddelanden/Likvardigheten-i-fara-for-elever-med-funktionsnedsattning/

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) �r en intressepolitisk organisation best�ende av ungdomar med synneds�ttning i �ldern 12-30 �r. US arbetar f�r att personer med synneds�ttning i Sverige ska ha m�jligheter och f�ruts�ttningar att kunna leva och verka i samh�llet p� j�mlika villkor med fullt seende personer. www.ungasynskadade.se

Unga H�rselskadade (UH) �r en intresseorganisation f�r unga mellan 0-30 �r med h�rselskada i Sverige. UH har ca 700 medlemmar och fungerar som en m�tesplats, erfarenhetsbank och en plattform f�r politisk p�verkan. www.uh.se