Riksorganisationen Unga Synskadade

Uttalande: R�rlighet f�ruts�tter fungerande ledsagning

Till:
Infrastrukturminister �sa Torstensson
N�ringsdepartementet

F�r k�nnedom till:
Samtrafiken, Trafikverket, Svensk Kollektivtrafik, Riksf�rdtj�nsten, Luftfartsverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt media

R�rlighet f�ruts�tter fungerande ledsagning

Utbudet och antalet operat�rer inom kollektivtrafiken blir st�rre och st�rre samtidigt som vi svenskar idag reser mer �n n�gonsin f�rr. �ven personer med synneds�ttning reser i tj�nsten, pendlar till jobbet, bes�ker sl�kt och v�nner i andra st�der, utf�r f�rtroendeuppdrag i olika delar av landet � ofta helt p� egen hand precis som vem som helst.

Dock finns det betydande sv�righeter i resandet f�r personer med synneds�ttning, vilka g�r att m�nga k�nner stor r�dsla inf�r att resa p� egen hand eller avst�r fr�n att resa �verhuvudtaget. Som exempel kan n�mnas brist p� tillg�nglig information, fr�nvaro av ledstr�k och ledfyrar och att det ofta saknas utrop f�r h�llplats och destination

Riksorganisationen Unga Synskadade (US) vill dock lyfta fram en annan s�dan mycket allvarlig och f�r m�nga frustrerande sv�righet � n�mligen bristen p� fungerande ledsagning - ett problem som har varit mer aktuellt �n n�gonsin sedan EU-f�rordningen om resen�rers r�ttigheter i t�gtrafiken tr�dde ikraft i december 2009.

Bristerna med dagens system f�r ledsagning �r m�nga. Exempelvis g�ller olika regelverk f�r ledsagning inom olika trafikslag och ingen tar �vergripande ansvar f�r ledsagning mellan trafikslagen. Vad g�ller ledsagning p� t�gstationer kan operat�rer fortfarande v�lja att st� utanf�r den samordning som ska finnas, vilket g�r den nya EU-f�rordningen helt meningsl�s. D�rf�r g�ller idag Olika regler f�r olika operat�rer �ven inom samma trafikslag och ingen har �vergripande ansvar f�r ledsagningen mellan olika operat�rer.

Denna situation g�r att resen�rer ofta m�ste ringa flera olika operat�rer och sitta i l�nga telefonk�er f�r att m�jligg�ra sin resa. Dessutom m�ste ofta flera ledsagare anv�ndas vid samma bytespunkt.

Vidare �r ledsagare ofta f�rsenade till eller uteblir helt fr�n avtalad m�testid. Ofta f�r ledsagaren inte ens f�lja med ombord p� t�get f�r att hj�lpa till att hitta r�tt plats. Inte heller �r ledsagning m�jlig p� alla stationer/h�llplatser eller vid alla tider som anslutningar finns

Vi kr�ver nu att man skyndsamt �tg�rdar denna r�riga och diskriminerande situation. Man �r �verens om att resen�ren ska s�ttas i centrum och vi anser att detta �ven m�ste g�lla oss med synneds�ttning. Ingen ska beh�va uppleva otrygghet eller f�rhindras att resa p� grund av kr�ngliga regelverk och d�lig samordning

Riksorganisationen Unga Synskadade samlat till medlemsm�te anser:

Att en enda nationell kollektivtrafikansvarig myndighet f�r uppdraget att ansvara f�r att samordna de olika system och regelverk f�r ledsagning som finns idag samt att denna samordning g�ller s�v�l lokal som interregional kollektivtrafik.

Att denna Samordning m�ste inneb�ra att man ska kunna f� ledsagning vid byten mellan olika trafikslag oavsett vilka trafikoperat�rer som �r inblandade och oavsett vilken lag som ligger till grund f�r ledsagningen.

Att ett nationellt telefonnummer f�r bokning av ledsagning, som �r �ppet dygnet runt skapas, s� att resen�rer som beh�ver ledsagning alltid vet vart de ska v�nda sig oavsett i vilken del av landet de befinner sig, oavsett vilket trafikslag eller vilken operat�r de �ker med och oavsett antal byten som ska g�ras.

Att ledsagning m�ste finnas p� de h�llplatser/stationer d�r resen�rer efterfr�gar detta samt under alla tider p� dygnet.

Att samma ledsagare m�ste kunna f�lja resen�ren genom hela bytet, det vill s�ga fr�n ett trafiks�tt till ett annat och via exempelvis toaletter, bagageinl�mning eller biljettautomater. Inte minst m�ste resen�ren ocks� kunna f� hj�lp att hitta r�tt plats ombord p� t�get.

Antaget vid Riksorganisationen Unga Synskadades medlemsm�te i Borl�nge 2010-08-14.

Tv� IG inom loppet av tv� m�nader � Bj�rklund beh�ver g� om

Till:
Utbildningsminister Jan Bj�rklund
Utbildningsdepartementet
Partigrupperna f�r samtliga riksdagspartier

F�r k�nnedom till:
Ledam�terna f�r riksdagens utbildningsutskott, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), Skolverket, Skolinspektionen, Synskadades Riksf�rbund (SRF), Unga H�rselskadade (Uh), Dyslexif�rbundet FMLS samt Media

Tv� IG inom loppet av tv� m�nader � Bj�rklund beh�ver g� om

�ter �r augusti h�r och sommarlovet n�rmar sig sitt slut. Det h�r �r en tid full av f�rv�ntan, f�rhoppningar och �ven entusiasm f�r m�nga av Sveriges elever som antingen b�rjar f�rsta klass, byter stadium eller har kommit in p� sitt gymnasieval. Naturligtvis delas denna upplevelse �ven av elever med synneds�ttning. Parallellt med detta infinner sig ocks� en del fr�gor f�r elever med synneds�ttning och andra funktionsneds�ttningar: Kommer mina nya l�rare att kunna undervisa mig? F�rst�r dem hur mina hj�lpmedel fungerar? Hur kommer jag att bem�tas av de andra i klassen? Hur mycket skall jag beh�va ber�tta f�r l�rarna hur min funktionsneds�ttning p�verkar?
I samma �gonblick som ovanst�ende fr�gor uppenbarar sig infinner sig ocks� k�nslan av otillr�cklighet, os�kerhet, r�dsla f�r vad som kommer att ske och olust och �ngest.

Under v�ren har Sveriges riksdag beslutat om en ny l�rarutbildning som in i det sista kritiserades av statliga myndigheter, frist�ende organisationer och experter p� omr�det, vilka menade att utbildningen saknar n�dv�ndiga perspektiv som exempelvis funktionshinderperspektivet. Reformen forts�tter allt j�mt att vara f�rem�l f�r kritik och senast fr�n de l�ros�ten som skall f�rverkliga den. Bl.a. kunde vi h�ra rektorn f�r Stockholms universitet S�ga till ekot att reformen tr�der i kraft f�r snabbt och riskerar att bli underm�lig. Trots detta har regeringen valt att forcera reformen och bortse ifr�n bristerna.

Den utbildningsminister som genom tiderna pratat mest och h�gst om beh�riga l�rare har med denna reform garanterat bristf�llig utbildning av n�sta generations l�rare.
Riksorganisationen Unga Synskadade (US) menar att l�rare som inte kan undervisa alla sina elever d�ribland elever med funktionsneds�ttningar, inte kan eller ska kallas beh�riga l�rare. De saknar viktiga verktyg och perspektiv, brister i kompetens och ingjuter os�kerhet i klassituationen. Vi h�ller nuvarande regering och utbildningsminister ansvarig f�r detta!

Under v�ren beslutade riksdagen ocks� om en ny skollag som direkt f�rs�mrar f�ruts�ttningarna och m�jligheterna f�r elever med funktionsneds�ttningar. Genom att i lagen inf�ra st�df�rbud f�r elever som siktar p� h�gre betyg �n godk�nd f�rvandlas ambition och motivation till olust och frustration. De elever som har m�jlighet att med extra st�d n� VG och MVG i betyg kan nu gl�mma detta d� inget st�d garanteras. Lagen forts�tter till�ta skolor att v�lja bort elever med funktionsneds�ttningar och f�rv�grar dessutom r�tten till skriftspr�k (punktskrift) f�r elever med synneds�ttning.

Den utbildningsminister som pratat h�gst och mest om att kunna l�sa/skriva och vikten av st�d i ett tidigt stadium �r konstrukt�ren av den lag som just f�rv�grar oss detta. Vi h�ller sittande regering ansvarig f�r n�sta elevgenerations m�rka framtid i skolan.

F� regeringar och �nnu f�rre utbildningsministrar har lyckats med konststycket att f�rsumma chansen till b�ttre kompetens f�r l�rare och samtidigt skapa s�mre f�ruts�ttningar f�r elever p� s� kort tid som nu sittande regering gjort! Bj�rklund har nu tv� misslyckade reformer p� sin meritlista och tyv�rr blir det l�rarna och eleverna som tvingas ta konsekvenserna av dem.

Allt sedan Bj�rklund tilltr�dde posten som utbildningsminister 2006 har utbildningsdepartementet genom en konsekvent politik f�rs�kt framst�lla specialskolan som ett fullgott alternativ, styra om resurserna dit och genom bl.a. exemplen ovan l�mnat integrerade elever med funktionsneds�ttningar i sticket. Nu undrar vi om denna politik �r medveten och kommer att forts�tta �ven efter kommande val om alliansen segrar?

Vi mots�tter oss segregering och specialskolor och f�respr�kar ist�llet en skola d�r l�rarna har kompetens, d�r eleverna f�r st�d utifr�n sina behov och f�ruts�ttningar och en skola d�r inkluderande undervisning �r det �verordnade m�let. Fem veckor f�re valet kr�ver vi nu besked kring dessa viktiga fr�gor av sittande regering. Vi finner oss inte i den skolpolitik som vi f�tt under de senaste fyra �ren.

Riksorganisationen Unga Synskadade samlad till medlemsm�te i Borl�nge kr�ver:
- Att l�rarutbildningen skyndsamt kompletteras med funktionshindersperspektivet som obligatorium f�r l�ros�tena s� att �ven elever med funktionsneds�ttningar garanteras beh�riga l�rare.
- Att st�df�rbudet i skollagen skyndsamt tas bort s� att st�d kan ges till elever utifr�n behov och inte bara upp till betyget godk�nt.
- Att r�tten till undervisning p� punktskrift snarast erk�nns och garanteras i skollagen.
- Att m�jligheten f�r skolor att neka elever med funktionsneds�ttningar snarast tas bort ur skollagen.
- Att ekonomiska resurser styrs om s� att �ven elever med funktionsneds�ttningar som g�r integrerade f�r ta del av dem.

antaget vid Riksorganisationen Unga Synskadades medlemsm�te i Borl�nge 2010-08-13

Victoria �jefors
Riksordf�rande

Uttalande ang�ende vikten av funktionshinderkunskap

funktionshinderkunskap - en sj�lvklar del av l�rarbeh�righeten

Slutet av sommaren och b�rjan p� en ny skoltermin inneb�r ofta djup oro och stora fr�gor f�r barn och ungdomar. En ny klass, nya l�rare, nya krav och f�rv�ntningar, eller kanske en helt ny skola, g�r m�nga av dem b�de os�kra och nerv�sa.

Inte minst g�ller denna os�kerhet och oro inf�r skolan alla de elever i Sverige som har funktionsneds�ttningar. Vi i Riksorganisationen Unga Synskadade (US) vet exempelvis att v�ra medlemmar ofta k�nner sig illa till mods inf�r en terminsstart eller inf�r skolstarten. F�r en elev som har en synneds�ttning uppst�r fr�gor som hur ska jag bli bem�tt av l�raren, kommer l�raren f�rst� vad jag ser och inte ser och kommer jag verkligen kunna h�nga med p� gympan, tr�sl�jden eller geografilektionen? Flertalet av v�ra medlemmar har dessutom ytterligare n�gon eller n�gra funktionsneds�ttningar ut�ver synneds�ttningen. I dessa fall blir helt naturligt fr�gorna och k�llorna till oro �n fler.

Vi vet tyv�rr att oron m�nga g�nger �r befogad. M�nga elever med synneds�ttning eller andra funktionsneds�ttningar k�nner sig inte sedda eller f�rst�dda av sina l�rare. Det h�nder allt f�r ofta att dessa elever inte kan eller ens f�r delta i samma undervisning som sina klasskamrater. Detta beror allt f�r ofta p� att deras l�rare inte har kunskapen att p� ett tillfredst�llande s�tt inkludera dem i undervisningen.

US anser d�rf�r att det �r oerh�rt viktigt att alla l�rare i Sverige f�r den kunskap och de pedagogiska verktyg som kr�vs f�r att kunna inkludera alla elever. US har d�rf�r under flera �r arbetat f�r att alla l�rarutbildningar ska inneh�lla en obligatorisk kurs d�r studenterna f�r denna kompetens. Inf�r det nyligen presenterade f�rslaget om ny l�rarutbildning tryckte vi d�rf�r h�rt p� detta i v�rt remissvar till utredningens bet�nkande.

V�ra krav p� en obligatorisk funktionshinderkunskap f�r alla l�rarstudenter har f�tt stort st�d i s�v�l handikappr�relsen som i l�rark�ren och dess fackliga f�retr�dare.

�ven m�nga av de l�ros�ten som bedriver l�rarutbildning �r mycket positiva � inte minst till de f�rel�sningar p� �mnet funktionshinderkunskap som vi sj�lva gett deras l�rarstudenter. En motion om att nyutexaminerade l�rare m�ste ha denna kompetens har ocks� f�rts fram till riksdagen av �ldre- och Folkh�lsoministern Maria Larsson.

Trots detta inneh�ller f�rslaget till ny l�rarutbildning inte n�got om att ge l�rare kompetens att kunna inkludera elever med funktionsneds�ttningar i all undervisning. Vi anser det m�rkligt att utredningen kunde tappa bort ett s� viktigt krav med s� brett st�d.

US och m�nga med oss anser att l�rare inte ska vara beh�riga f�rr�n de har teoretisk kunskap om, praktiska erfarenhet av samt pedagogiska verktyg f�r att bem�ta och undervisa �ven elever som har en funktionsneds�ttning. V�rt krav om att funktionshinderkunskap ska vara en obligatorisk del av l�rarutbildningen st�r allts� fast.

Uttalandet antogs vid riksorganisationen Unga Synskadades (US) medlemsforum 6-9 augusti 2009

Uttalandet riktades Till:
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
H�gskole- och forskningsministern
�ldre- och folkh�lsoministern
Utbildningsutskottet
De l�ros�ten som bedriver l�rarutbildning